121

Rapar, violtabletter, pepsi och paniik.

Vardag och jag vet itne hur man gör.
Jag skakar, rycker.
Skelar, kan inte tänka.
Glassplitter över allt.
I bröstkorgen, i ögonen i hjärnan.
Överallt.
Jag ser, jag hör.
Då är inte nu, jag vet det.
Men nu är då i min hjärna.
Fattar ni?
Nej.
skulle inte tro det.
Kan du ringa?
Nej.
Kan du komma?
Dum fråga.
Jag klarar mig själv jag är vuxen.
Jag får inte be om hjälp?
Okej.
jag klarar mig?
Eller ?
Jag är bara rädd, okej?

jag mår inte så bra..

RSS 2.0