l

Det hade tydligen inte blivit bättre.
Jag trodde ju det.
Men när jag tänker efter..
har jag verkligen ätit?
Jag kommer inte ihåg men det har känts så.
Fick lite panik idag när jag
insåg hur det faktiskt låg till.
Jag har tydligen inte den kontrollen jag trodde jag hade.
Aja det löser sig.
Även om det är lite läskigt.
Ganska mkt egentligen.

Jag vet att jag borde må bra.
För jag har det bättre än många andra.
Mycket bättre.
Jag borde kanske bara vara tyst och låtsas som ingenting.
Men det funkar typ inte.
Vissa saker kan jag inte bara skita i.

Det är nog egentligen bra att folk mår dåligt.
Annars blir man sådär ego och helt tom och okänslig.
Jag vet inte.

Förlåt.

Jag vill inte klaga mer idag.

[ 15.6 ]

Måste allt vara så himla komplicerat hela tiden?

m

Jag vet inte hur det är.
Det är rörigt.
Kontrasten är stor.
Det gråa och det i färg.
Jag letar trygghet och leenden i allt.
Men egentligen snurrar det mesta bara runt.
Snurrar fort och är kaos.

Livet är lite tragiskt egentligen.
Ganska mycket.
Eller jag tror det.
Alla mår dåligt på sitt eget lilla vis
och alla bara är grå och vandrar runt och stirrar,
stirrar raktfram.
Utan att varken se eller bry sig om någon annan.

Du mår dåligt igen.
Värre än vanligt tror jag.
Du får det att låta så iaf.
Du är på väg att ge upp.
Det är svårt att hantera.

Tack och lov att jag har dej <3
Du är så fin och bra!
Och du förstår.
Nästan iaf.
Jag tkr om dej massvis.

Er med <3


n

Det börjar nog bli bättre igen.
Har ätit lite mer idag.
För att vara exakt så har jag ätit/druckit:
  • Ett glas juice
  • En kanelbulle
  • 2 små potatisar
    med grönsaks sås
  • 1 falafel
  • En dubbel nougat
  • 1/3 pepsi
Känner mej faktiskt lite stolt.
Eller stolt är nog fel ord men det känns okej.
Även om det fortfarande är sjukt jobbigt.
Får se hur det går men det går säkert bra
för ni är sneeeela och stöttar all the time!
<3


Så här långt gick det den här gången.
Kanske inte så mkt men.
Förlåt.
-.-

o

Kärlek.
Det här inlägget ska handla om kärlek.
Jag älskar er!
ALLA!
Men kan inte skriva om alla så jag tänkte skriva om min...
Mormor!

Hon var jätte snäll idag.
Hon är den ända i min släkt som faktiskt
har märkt att jag har problem
med det där men hon säger inget till alla andra.
Hon håller koll men låter mej vara för hon förstår på något sätt tror jag.
Kanske pga mamma.
Hon kanske har varit med innan?
Kom på idag hur mycket jag faktiskt hade saknat henne
trotts att förra gången vi sågs inte gick så bra.
Sen gav hon mej massa saker så är helt lycklig.

Jag är odödlig.

Det kanske inte är såbra att jag är så här hyber egentligen
för det kommer ju vända.
Men det spelar inte så stor roll just nu.

Jag tkr om er<3




p

Du är fin fin fin!
Finare än du själv tror, tror jag.
Du är nog trygghetsmänniskan jag letat efter.
Jag tror faktiskt det.
Trygghetskramar är du bra på iaf!
Hoppas bara inte jag förstör dej,
att det smittar.
Det vill jag inte!
Hoppas du inte blir rädd.
Det skulle inte heller vara bra.



Det är mycket jag behöver ta tag i och jag vet inte riktigt hur
det ska gå men jag måste fixa det.
Särskillt det där.
För det är ju inte bra nu..
det märker jag på eran oro.
Men allt fixar sig på ett lr annat sätt.
Måste det.


16
>.<

q

Jag är glad.
Jag är stressad.
Jag är panikslagen
men framför allt
är jag verkligen glad!

Det känns bra.
Du är fin.

Förövrigt måste jag ta tag i det där nu.
Det löser sig nog iofs.
Men ändå.
Nu ska jag försöka sova lite till.


16,2

>.O

r

Nu ligger jag i en skakig hög på golvet.
Hann inte med så vet inte riktigt vad som hände.
Klarar nästan inte att andas och har gråten i halsen.
Varför just nu. Jag har ju inte tid.
Försökte knuffa undan det med allt men misslyckades.
Eller ja nästan.
Allt utan ärligheten än så länge.
Urk.
Huden ruttnar
*Paniiik*

Rädda mej?

Fattar inte hur ni orkar med mej..för jag gör det inte själv när jag blir sån här
Nu ska jag kravla till trappan.

Virvla med mej <3

s

Jag förstår er.
Eller det kanske är det jag inte gör
men jag förstår.
Det är svårt att förstå, jag fattar det.
Det är svårt att hinna med.
Jag ler fortfarande när jag läser vad jag skrivit.
Och dina svar. Hahah.
Men det är inte lätt så bli inte ledsen.

Z: Bra. Trött och förkyld
och en tjurig pappa
prinsessor i öronen.
?:Vill du vara min prinsessa?
Vi kan bo i ett slott och strunta
i världen.
Jag vill bort.
Z: Jag drömmer om att flyga och
lila stjärnor och sjunger jag vill
jag vill jag vill.
Pepparkaksdeg?
?: Jag kan baka pepparkakor?

Förlåt men jag ler fortfarande när jag läser.
Trotts att jag inte kommer ihåg mer än
flimmer. 
Du fattade inget det förstår jag men du 
försökte iaf. 
Sen att det blev totalt fel ..
Haha.

Rosa elefanter vandrar ut genom öronen och skrattet glänser på läpparna.

Tkr om mej trotts att ni inte förstår?

16.7 

* ~ * ~ *

t

Vinglar.
Ja, jag vinglar.
Igen.
Glassplitter.
Det är allt jag ser.
Om och om igen.
Fortare och fortare.
Ångesten smyger på.
Sen rasar allt och jag vet
varken ut eller in.
Sen kommer jag inte ihåg
mycket mer.

Förlåt för det jobbiga
och förlåt för att det
aldrig verkar bli bra.
*skuldkänslor*
Förlåt.

16,9.


u

*Jag vill ha trygghetskram.*

v

Det här inlägget kommer handla om två dagar f´ör jag vill komma ihåg dem.

4 oktober:
Eftersom det var kanelbullensdag åkte jag hem till dej och bakade just kanelbullar.
Det var jätte kul!
Eftersom vi va trötta skrattade vi åt typ allt?
Sen råkade vi bränna typ hälften för vi satt och prata
men det tkr jag inte gör något!
Sen var jag lite labil och skrattade blev lite mkt.
Hoppas verkligen inte det gör något!

5 oktober:
Tjejkväll eller vad man ska kalla det!
Först tränade vi!
Simmade 500 meter och gjorde situps och armhävningar o grejer.
Sen försökte jag lära dej att komma ner till botten i
hoppbassängen.
Du var massvis med duktig!<3
Sen tog vi en helbasstu för oss själva
och hade ansiktsmasker o grejer!
Och fikade.
Sen körde vi hemmåt.
Du fick träffa mamma.

Massa prat <3
[  Gå aldrig till en kyrkogård på natten >.< ]

Nu ska jag ta på mej.
Är massa förkyld.
Det här inlägget är dåligt skrivet..


x

Ska snart sova men ska skriva lite först.
Egentligen känner jag att jag inte borde klaga
vilket jag förmodligen kommer att göra här.
Men just nu är det fett med jobbigt och
jag vet knappt vad som är det som ger
den jobbiga känslan.

Förmodligen sjukhuset.
Du måste helt enkelt fixa det här och
bli bra annars vet jag inte vad.
Jag är förmodligen bara paranoid
och det fixar sig nog men det är många
timmar nu och det känns som jag blir
mer o mer stressad ju mer tiden går.
Kom hem och må bra!
och förlåt...

Jag borde sluta klaga för det känns inte bra men hur gör man för att sluta klaga när det inte funkar att hålla tyst?

.  s j a b .

Känns som inget hjälper mot det där dumma som gnager nu.

. skrika . sparka. slå .

Och så det sista klagomålet för idag:
Känns som jag är dålig på typ allt..
som om jag är så mkt sämre.

. otillräcklig . ointressant. oduktig .

Sist men inte minst för att göra det här lite färg gladare så tänker jag skriva utan att berätta för mkt om något bra.
Jag är nyfiken.
Det är bra.
Jag hoppas att det är lika värt som det känns.
Och att känslan inte är tillfällig pga det där och det här.
Och att det blir på andra hållet också och inte som innan.

God natt :*

P.s. Färggladare är nog ett ord.





y

image2

Här kommer hösten, det har jag lärt mig
Det blir rätt ensamt bland alla löven
Det blir rätt deppigt, ett liv i skuggan
Såhär på kvällen är det ohyggligt

Jag vill bara gå hem med dig
Jag vill gå hem med dig
Innan eftertänksamheten har raserat hela natten
Vill jag gå hem med dig
Jag vill bara gå hem med dig
Genom höstens första glödande natt



Jag ska skriva igen såfort jag har fått tag i verkligheten.

- - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - -

Det är svårt att få en plats här i rusningstrafiken.
Otillräcklighet.
Förlåt 



RSS 2.0