Paniiik

Stenras

Jag är trött.
Trött och rädd.
Jag vill kunna sova.
Inte så som jag gör nu.
Jag har ingen kontroll.
Jag vill vakna i tid.
Sova när man
ska och inte
på morgen som
jag gör just nu.
Jag tror att ledsenheten
börjar försvinna nu iaf.
Eller kanske inte försvinna
men gå över för stunden iaf.
Det var onödigt att säga
så det vet du nog efter
som du går med på
det där nuuu.
Jag är smårädd
och känner geupp känslor.
Älskling.
Orkar du hålla om mej
hårt hela natten?
Kanske mer än så.
Orkar du gå promenader om jag inte
kan sova?
Orkar du viska små fina ord
för att göra mej lugn?
Orkar du köpa pepparkakor mitt
i sommaren och sitta i snön och äta glass?
Blir det någonsin bra?
Jag TokÄlskar verkligen dej.
Så jag hoppas.
och tror för du är bäst.
Vi är starka tillsammans.
Eller hur?

Blåbärs väggar

[ Hej, nu bryter vi mot reglerna ]
Mina tapeter påminner mej om blåbärsglass.
Sådandär vanilj blåbär på pinne
modell billig och mindre god.
Totalt oviktigt.
'

Jag är små ledsen.
Har små ont
och är små trött.
Inte så konstigt med
tanke på att jag inte sovit
sådär jätte jätte mycket de senaste 2
nätterna och att de senaste 3 dygnen
har varit känslokaos och mer än så.
Jag är lite orolig.
En sjö.
Jag tror inte du förstod vad jag menade.
En sjö.
Vad kan det innebära?
Vad innebär det för dej?
Vad tänker du på?
En sjö.
Tänker du på vatten.
Det gör inte jag.
Tänker du på djup?
Det gör inte jag
fast det var mer rätt än vatten.
Jag är lite rädd.
Är det en sjö?
Är sjön omöjligt stor?
Jag hoppas verkligen inte det.
Förlora inte oss nu.
Du skrämmer mej.
Du gör sådär precis som
gör mej livrädd.
Sådär som gör så det gör
sjukligt ont för att jag blir ledsen.
Eller besviken kanske?
Men jag brukar inte förvänta mej saker
för då blir man bara besviken och
besvikenhet gör AJ.

Det blev sådär läskigt innan.
SÅdär så jag inte kunde stanna i kroppen.
SJälen va tvungen att komma loss.
Det gjorde plågsamt ont.
Det var inte emningen att du skulle
vara här.
Det bara blev.
Jag smittar.
förlåt.
aj.

Jag vill bli fri från aj.
Det svarta.
Jag vill kunna sova.

GOd natt

för många prickar

Jag mår illa.
Det är för mycket ljud.
Jag förstår inte vad ni säger
och det blir kaos i huvudet
och jag får panik.
*illamående*
Jag funderar på att gå.
Jag vet att jag inte borde.
Jag borde vara duktig men just
nu orkar jag inte.
Jag behöver gråta.
4 våningen?
Mitt huvud går sönder.
Dem skriker.
Det svarta kaoset får inte plats.
God natt

Födelsedagar

Imon fyller jag 18.
Tycker vi om det?
Nej det gör vi inte.
Borde man tycka om födelsedagar?
Jo det borde man väl.
Varför gör jag inte det då?
Dels för att 18 är en läskig ålder.
Man blir vuxen och får massa ansvar.
Jag vill inte ha mer ansvar.
Jag klarar knappt av det ansvar jag har nu.
Du gör det ju inte bättre heller.
Eller ni gör det inte bättre.
Ni gör det till något stressat, pressat och tvångsaktigt.
Jag blir bara ledsen av det.
Jag tar tid och plats och ni ger mej massa krav
och jag kommer ändå inte kunna göra er nöjda.
Och du
Du är sämst på födelsedagar.
Köp inget alls om du inte hittar något vettigt.
Du gav henne en plastleksak när hon fyllde 18.
Vad kommer jag då få?
Och med tanke på att du absolut inte har någon tid
och inte heller några pengar.
Du vet ju knappt hur gammal jag är.
Blä.
Sad.
Och i år vill jag helst inte slå in mina födelsedagpresenter själv.
Födelsedagar ska inte vara en statusgrej
för att man måste och visa upp släkten.
Det ska va något man gör för att man tkr om någon.
Ni behöver inte göra någonting.
Inte ge mej någonting.
Om ni inte menar det.
Om det inte betyder nåt.

Förstår ni nu?


Jag hatar födelsedagar.

Everything is like a loaded gun

Jag sitter i solen vid hamnkanalen.
Allt är fint och glittrar men jag ser det inte.
Jag skakar, allt skakar.
Jag gråter.
Det är så mycket nu.
Det gör så där sjukligt ont
och jag blir förvirrad och vilsen av
allt som händer. Av allt det svarta som finns.
Jag blåser lite såpbubblor då och då
för att göra ett försök att le
men måste sluta
så snart igen
för att inte svimma.
Jag vill hålla dej i handen
konstant för att inte blåsa iväg
och falla omkull.
Eller ja, förutom då.
Det där fåniga med nr 2
grejen som inte betyder ett skit
egenltigen utan som jag mest tänker för
att skada tror jag.
Svartsjuka är inte min grej.
Det är så mycket att fixa.
Jag hade hoppats att det skulle bli
mindre sånt nu så jag kunde försöka reda
ut mej själv.
Så blev det ju inte.
Jag misslyckades och
det gjorde sjukligt ont .
 Jag föll och vingarna
var förlamade och gick inte att fälla ut.
Har inte kommit ur det där riktigt än.
Ville be om hjälp och insåg igen
att det inte finns någon hjälp att få.
Man får ta en lapp och stå i kö.
Och då är det inte ens säkert man får hjälp.
Kanske några tröstande ord för det
finns inget mer någon kan göra.
Jag måste laga, puzzla och limma själv.
Ni kan bara se på och få mej att le.
Jag önskar det fanns någon jag kunde
ringa dygnet runt när det blir sådär.
Någon man kunde träffa.
Någon man kunde gråta hos jämt.
Någon som hade det som jobb.
Någon man inte behövde vara rädd
att skada och rispa i.
Någon som visste vad man kunde
göra när man vill dö fast man inte alls vill egentligen.
Jaewla smärta.
Vill ju bara bli fri.
Fri.
Slippa känna.
Eller hur?

Jag ska sluta säga Öhrb.

Jag ska ligga här.
Ligga här och stirra.
Jag tänker inte sova.
[ Jag kmr somna, jag är trött ]
Jag tänker ligga här och
tugga på Hippies tänder
och gråta för att
allt känns hopplöst.
Jag krm aldrig bli bra nog.
Inte för dej.
Inte för er.
Vi lever inte i samma värld
och vi tänker inte likadant.
Du ser inte det jag kämpar med.
Du ser bara det du öser över mej.
Det som jag misslyckas med.
Jag är inte stor.
Jag är inte vuxen.
Jag är inte redo.
Jag kan inte ta över mamma
rollen, för det är lite så det blir?

Det känns hopplöst.
God natt