-

Jag mår inte så bra.





nr 70

Fågelkrig

Det finns alldeles för mycket att
göra och alldeles för lite tid.
Jag låter som en gammal människa
nu, jag vet!
Men seriöst.
Jag måste fixa skolan.
Men för att klara det
måste jag må bra.
Sen har jag en hel projekt
jag vill göra klart.
Som att sticka ett kuddfördral.
Sen har jag massa vänner
jag vill leka med som
jag knappt hinner träffa.
Sen vill jag leka massor med
dej älsk.
Sen måste jag söka sommarjobb.
Har börjat men inte kommit så långt.
Sommarlovet är efterlängtat.
Feber attacken eller var det nu är
jag har idag har jag dock inte tid med.
Us o blä.
stor ledsen klump.
^^


nr 69

rutiga kalsonger

Just nu är det väldigt jobbigt.
kan knappt andas och det sticks i fingrarna.
orkar inte hålla upp huvudet själv så
ligger i sängen och mår illa.
Jag tror det är någon form av panikångest.
men vet inte varför.
Är iaf helt yr och har hjärtklappning.
Aja det går väl över.
Önskar det fanns hjälp att få men det gör det inte.




nr 68

10 för lite

Det är jobbigt och svårt.
Jag är opepp.
Det är onda cirklar
samtidigt som jag gör massa
bra. Enligt dej iaf.
Imorgon kommer bli jobbigt men bra.
Hoppas jag iaf.
Efter idag vågar jag inte riktigt tro och hoppas dock.
Massa utav mina "nu kan du le" stunder
har blivit av bokade.
Friheten från smärtan flög iväg.
Jag blev sad men framförallt ge uppig.
Inte så bra.
Jag vet inte att jag borde
hänga upp mej på små saker men
små sakerna är lättast att le åt.
Och man ska le åt små saker eller?
Blä på det iaf.
Just nu känner jag för att
...
vara dum.
Lägga mej i en hög och dö tills jag somnar.
Men måste plugga lite till.
Och så måste jag sova bra så att jag
orkar imorgon.
Pigg och smart.
Hahha dröm vidare.
Men det blir nog bra.
hoppas jag iaf.
Orkar inte tänka på om det inte gör det.

Förlåt för allt gnäll och tack för tålamod.
Särskillt vissa <3


nr 67

Tuggummi bubblor

Tvål, blod och pepparkakor.
Det är ingen bra blandning.
Det är dock ungefär vad allt smakar.
Matkontrollen ramlar bort mer och mer
och det är skrämmande.
Jag känner inte hunger och mätthets känslor längre.
Det är någon blandning.
Ett okontrollerat behov.
Jag vill äta!
Jag vill ha mat!
Fast egentligen är det ju inte det jag vill.
Jag vill nog ha smaken tillbaks.
Allt blir så grått och jobbigt
när jag ska äta nu.
Ätande har blivit nåt man
gör för att man måste och jag
tycker inte om saker som jag inte
ser någon mening med som ni
kanske vet?
Jag fattar att jag måste
äta och allt det där.
Men ändå.
Det är verkligen
sjukt jobbigt.
Testa och äta tvål i 3 veckor
själva innan ni säger emot.
Orken börjar med försvinna.
Jag har inte sminkat mej på hur länge
som helst.
Mitt hår ser hemskt ut och jag gör inget
åt det.
Sånt spelar väl i och försig ingen roll.
Men det är sånt man borde orka.
Orka vilja iaf.
Ända gången jag tror jag mår
sådär braigt som man ska må egentligen
är när du får mej att hamna i din bubbla.
Pizzerian är ett bra exempel på det.
Jag måste lära mej hur man tar itu med sånt här så
jag kan hjälpa andra sen.
Urk.
Nytt möte imon.
Jag vet inte riktigt hur det kommer gå.
Jag vet inte riktigt vad jag känner.
Jag vet inte riktigt vad du kommer säga.
Jag vet inte riktigt vad du tycker och jag vet inte
vad du märkt sen senast.

I'm not afraid of being sick
I'm more afraid of being well

image8
Familjen



-

Jag saknar :(

nr 66

Dingla med benen

Man kan inte ramla när man ligger ner.
Eller?
Det känns så.
Ligger i min säng och gång på gång känns det
som om jag bara faller ihop.
Men jag kan inte ramla.
Jag ligger redan ner?
Eller kan man ramla när man ligger?
Det beror nog på hur man ser det.
Världen är iaf inte still.
Den gungar och snurrar runt
och växer och krymper.
Jag blir så himla liten ibland.
Det är läskigt.
Och jag tror inte ni förstår.
Jag tror inte ni märker.
Jag drar dej lite extra hårt i handen.
Kryper lite närmare.
precis sådär som jag alltid gör
när jag tycker något är jobbigt.
Tar skydd bakom någon annan.
Det snurrar runt och jag mår illa.
Jag försöker vara duktig.
När det där svarta kryper närmare försöker jag göra
som du säger att jag ska.
Att jag ska bryta det.
Det går inte så bra tycker jag.
Blev helt jätte varm.
Sen skakade jag hur mycket som helst
och var tvungen att sitta på golvet i köket.
Du satte dej nära
och höll upp mitt huvud
fast jag ville inte du skulle se för jag
grät nästan.
Du är världens bästa iaf.

Döda grodors väg

Inte många som kommer förstå.
Men det spelar ingen roll för det handlar om två.
Jag blev verkligen livrädd.
Verkligen verkligen.
Tack för att jag fick kidnappa dej men som
du märkte så mådde jag inte så bra.
Jag brukar inte gråta.
Det var inte meningen att jag skulle gråta
men när du kom så brast det och jag verkligen
bröt ihop.
Hahah stackars dej.
Kan tänka mej hur du kände dej.
Typ.
WHOoOT THE FoOoCK?!
du uttrycker dej så tror jag.
Sen gick vi långt.
Jag sa dumma saker.
Saker som faktiskt var väldigt elaka mot dje
och alla andra men det kändes och känns nog fortfarande lite så.
Jag tror du fattar.
Jag menar faktiskt inget illa..
Menar bara att någon betyder en helmassa.
Sen räddade jag grodor.
Endel dog.
Det var hemskt.
Sen hörde vi en uggla.
Oså kom bussen.

God Natt



nr 65

I feel alive, when you're beside me

Jag anstränger mej.
Biter ihop.
Blundar.
Skriker i kudden.
Tyst.
Jag mår bra.
Jag låtsas.
Jag vill det ska bli bra
Det går inte så fort.
Jag vet att du hoppades och trodde
Det trodde inte den kunniga.
Eller är hon kunnig?
Heter det ens så.
Aja.
Jag fick någonslags hopp.
Någonslags ork.
Bet ihop.
Två dagar än så länge
och det är redan nästan omöjligt.
Men jag är envis.
Jag vill det ska läka.
Jag vill det ska vara tyst.
Jag vill le och skratta.
Och inte vara sådär tung
och mörk och svart inuti.
Jag vill kunna vara delaktig.
Vill inte behöva sitta tyst och titta
på för att det är allt jag orkar.
Det blir bra tillslut tror jag.
Faktiskt.
Jag hoppas på snart
men det är inte så troligt.


-

Josse : Zara är en liten korviiiiiiis.. Pusspuss!

nr 64

Självhatet väller över mej på några sekunder.
Jag måste här ifrån, bort bort bort!
Jag springer.
Trappa efter trappa.
Kan inte andas..
sjunker ihop i en ensam korridor
på en bänk.
Jag flåsar, skakar.
Kan inte andas.
Jag gråter och bankar och slår.
Kan det inte bara gå över.
Varför blir det så här?
Orkar inte tänka.
Måste andas.
Efter ett tag går andningen bättre.
Jag blir yr och mår illa.
Dem viskar hemska saker.
Jag kan inte ha kvar maten i mej.
Jag är inte värd den.
Jag springer in på närmsta toalett
och försöker spy.
Det funkar som vanligt inte.
Jag tvättar ansiktet med kallt vatten.
Jag ser ut som en blek bäver.
Jag låser upp dörren och släpar
mej ner för trapporna.
Tillbaks till klassrummet och verkligheten.

Jag måste bli fri.
Det här får inte förstöra mej.
Får inte förstöra för oss.
Du är det viktigaste jag har.
Jag älskar dej.
Jag vill inte utan dej.
Jag ska fixa det på något sätt.
Förr eller senare.
Måste bara komma på hur.
Men
Jag älskar dej.
Okej?
<3



nr 63

Magiska barn är inte tragiska.

Ack så fel jag hade.
Jag trodde inte det kunde
bli värre..men det kunde det ju.
Inte nog med att jag mår dåligt.
Jag gör sådär som jag inte ska.
Sådär som du så fint säger..
"Må inte dåligt för att du mår dåligt"
Hur löser jag det här?
Hur ska jag bli fri?
Hur ska jag komma loss?
Jag har verkligen ingen aning.
Jag tror maten har börjat smaka igen.
Fast är inte säker.
Urk.
Pepsi smakar ramlösa med salt.
Jag vill inte må så här.
Jag vill kunna le och orka.
Jag vill kunna säga att jag mår bra
utan att tveka eller ljuga.
Jag vill inte ha fler fula ränder.
Jag vill inte göra er oroliga
och jag vill inte skratta bort allvaret
när det blir jobbigt.
Jag vill att du ska förstå så vi kan göra något
åt det här för det fungerar inte som det är nu.
Hur många gånger har ajg inte sagt det här?
Och hur många gånger har jag inte trott att värre
än så här kan det bara inte bli?
Det finns alltid en lägre våning.
Så man mår lite sämre.
Så försöker man ta sig upp men
så händer det något nytt oså blir det värre igen.
Det är ologiskt.
Oså det där igår.
Som egentligen inte alls
började igår.
Stämningen var där långt innan.
Men det värsta var igår.
Men nu kanske det blir bättre igen.
Jag hoppas det.
Jag tar på mej det.
Okej?
Förlåt för att jag var dum.
Om jag nu var det.
Du får mej att tro det iaf.

Tack prins för att du tar hand om mej<3
Och tack ni för att ni får mej att le<3
Och tack du för att du får mej att göra konstiga och galna saker <3
Och tack du för att du är du och att du tränar med mej <3

Och ninini!
PRATA MED VARANDRA!
okej?
Ni går runt i cirklar.


RSS 2.0