Paniiik

Vinglar.
Ja, jag vinglar.
Igen.
Glassplitter.
Det är allt jag ser.
Om och om igen.
Fortare och fortare.
Ångesten smyger på.
Sen rasar allt och jag vet
varken ut eller in.
Sen kommer jag inte ihåg
mycket mer.

Förlåt för det jobbiga
och förlåt för att det
aldrig verkar bli bra.
*skuldkänslor*
Förlåt.

16,9.