Paniiik

Magiska barn är inte tragiska.

Ack så fel jag hade.
Jag trodde inte det kunde
bli värre..men det kunde det ju.
Inte nog med att jag mår dåligt.
Jag gör sådär som jag inte ska.
Sådär som du så fint säger..
"Må inte dåligt för att du mår dåligt"
Hur löser jag det här?
Hur ska jag bli fri?
Hur ska jag komma loss?
Jag har verkligen ingen aning.
Jag tror maten har börjat smaka igen.
Fast är inte säker.
Urk.
Pepsi smakar ramlösa med salt.
Jag vill inte må så här.
Jag vill kunna le och orka.
Jag vill kunna säga att jag mår bra
utan att tveka eller ljuga.
Jag vill inte ha fler fula ränder.
Jag vill inte göra er oroliga
och jag vill inte skratta bort allvaret
när det blir jobbigt.
Jag vill att du ska förstå så vi kan göra något
åt det här för det fungerar inte som det är nu.
Hur många gånger har ajg inte sagt det här?
Och hur många gånger har jag inte trott att värre
än så här kan det bara inte bli?
Det finns alltid en lägre våning.
Så man mår lite sämre.
Så försöker man ta sig upp men
så händer det något nytt oså blir det värre igen.
Det är ologiskt.
Oså det där igår.
Som egentligen inte alls
började igår.
Stämningen var där långt innan.
Men det värsta var igår.
Men nu kanske det blir bättre igen.
Jag hoppas det.
Jag tar på mej det.
Okej?
Förlåt för att jag var dum.
Om jag nu var det.
Du får mej att tro det iaf.

Tack prins för att du tar hand om mej<3
Och tack ni för att ni får mej att le<3
Och tack du för att du får mej att göra konstiga och galna saker <3
Och tack du för att du är du och att du tränar med mej <3

Och ninini!
PRATA MED VARANDRA!
okej?
Ni går runt i cirklar.