nr 96

Rutigt

Allt är ett skämt
Allt snurrar runt och
det sitter fler o fler kniwar i kroppen.
Ni sätter dit dem.
Jag wet warken ut eller in.
Will jag wara här.
Eller will jag wara där.
Det ända jag wet att jag will
är just nu omöjligt.
Det är snart twå wiktiga dagar.
Jag har ingen aning om hur det kommer gå.
Massa ätande och bestämmelser.
Gör si, gör så.
Annars är man fel.
Följer inte mallen.
Passar inte in.
Blickar.
Jag tål det inte.
Sen ska man wara duktig
Wara tacksam.
kanske inte på riktigt?

En timme kwar.
Sen ska jag tillbaks och tänka
öwer mina synder.
För sådana blew det.
Trots att jag inte will och trots att
du nu wet om det och accepterar det.
Men du kommer bli ledsen.
Mer ledsen.
Klarar jag aw att bära det?
Klarar jag aw att bära äwen dej?
Det wet jag inte.
Jag tror nästan inte det.
Det gör så ont warje gång.
Det drar ner mig så mycket.
Lowet är snart.
Är jag fri då?
Eller är jag hemma för att wända.
Det får jag nog fortsätta undra.
Måste träffa fler wita rockar.
Fler ändringar framotillbaks.
förmodligen.

Älskling.
Wi får aldrig flyga utan warandra.
<3

Alis wolat propriis!
<3

Odödlig.




Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0