Paniiik

Pepsijack mit i natt.


Jag är svår och vill inte riktigt.
Jag är negativ och vill inte äta alla små.
Efter många om o men
och olika förslag på lösningar så
vinner pepsi förslaget.
Försöka bli lugn av att dricka kletet.
men då måste man ta sig ner.
Jag hatar det.
Har alltid hatat det.
Jag är totalt livrädd för nerevåningen
på nätterna.
Lyckas dock intala mig att det är
tillräckligt värt och att jag inte
vet vad jag är rädd för så då äre nog ingenfara.
Så går ner för trappen.
Stel som en pinne.
Tänder hall lampan för det är ett måste.
Så man har koll.
Låter bli att tända alla andra lampor.
Lite duktigt.
Öppnar snabbt kylskåpet så det blir
ljust i köket.
häller upp pepsi och sneglar mot vardagsrummet.
O där ligger någon.
Jag får panik och slänger in pepsin
i kylen, tar glaset och stelare än stelast
och halvförlamat försöker jag
snabbt gå till trappan och släcker lampan och försöker
rusa upp fast kan knappt röra mig.
Hålen är i trappan är det mest skrämmande.
Jag får för mig att dem försöker få tag
i fötterna och jag hoppar från trappsteg
till trappsteg och göra alla möjliga hit och dit
för att dem inte ska få tag i mig.

Nu sitter jag på rummet o skakar.
De där vita ska nog ner ändå.
Fast än har jag inte bestämt mig.