nr 41

Grus i skorna

Torr sockerkaka med glass på.
Ett försök att få det att bli bra igen?
Jag vet inte men du kan inte
få mej att tycka om dej med hjälp av mat
i vilket fall som helst.

Jag klarar knappt av att tänka på igår.
För då börjar jag antingen gråta
eller hata mej själv och
det brukar sluta med något destruktivt.
Karusell musik för att hålla humöret uppe.
Jag försöker förstå dej
o
du borde försöka förstå mej med
tkr jag.
Men icke.
Inte för att jag hade väntat mej att du skulle
le och skriva under men jag trodde väl
ändå inte att du tänkte tvinga mej att
hoppa av gymnasiet isf.
Det var stört.
Tror jag.
Fast förstod ändå hur du tänkte.
Men jag vill inte hoppa gymn.
Eller vill jag det?
Nej det vill jag inte.
Jag vill bli psykolog.
Eller vill jag det?
Jag vet inte men det är mitt mål.
För jag vill hjälpa människor.
Det är vad jag vill.

Kan du inte låta mej andas?
Jag är väldigt ge uppig nu.
Och mår nog faktiskt sämre än innan.
[ Vilket känns elakt mot dej och er. Förlåt]

Nu känner jag för att sova.
Eller äta lite värmd kolasås.
Det är gott.
Ungefär som potatismos med ärtor
:)






Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0