nr 52

rostiga spikar

Sängen blev fasligt tom.
Jag sitter i en hög på golvet och
tittar sorgset på den och små glittriga
pärlor rullar ner för kinderna.
Tyst tyst tyst!
Önskar så det gör ont att du kunde stanant.
Ingenting hade spelat någon roll.
Det hade bara känts massa tryggt att du var där
Dina andetag.
Ångesten ringlar omkring på golvet och kletar
fast i allt i närheten.
Aj?
okej.

Kommentarer
Postat av: Jessica

Puss på dig sötnos

2008-03-03 @ 17:09:40

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0