Paniiik

Oskyldiga lakan

 Det var en fin dag.
Tryggt och lugnt.
Jag var med dej.
Du höll mej i handen
mest hela dagen.
Vi skolkade och åt
god mat med fina människor.
Vi skrattade <3 
Jag köpte Alice pyjamas
och du hudkrämer.
Sen bjöd du på isglass.
Sen åkte vi hem till dej och
jag var förvirrad och kände inte
igen mej men jag hade ju aldrig varit
där förr?
Sen lekte jag med dina djur och skrattade
för mej själv.
Hahah ^^
Förlåt men jag är lätt road.
Jag hade kunnat ligga där på golvet
hur länge som helst.
I närheten av dej.
Sen skulle jag hem.
Alice var söt och gungade i kurvorna.

Jag vaknade klockan tre och du var inte där vilket
du hade varit i min värld så jag log och grät till
klockan fem då jag somna om.
Då drömde jag värsta skumma drömmen.
Jag typ släppte massa barn fria som
behandlades illa på olika sätt och så flydde vi genom
världen tills det löste sig för dem.
Så var jag ensam kvar och massa otäcka ville fånga mej.
Jag sprang runt i ett hus och upp för massa trappor och så
sprang jag in i ett litet rum.
Det var en symaskin där inne.
Jag vågade inte stänga dörren men vågade inte heller ha den
öppen.
Stängde jag den skulle jag inte kunna komma ut men var
den öppen skulle dem hitta mej så jag stängde den lite men
den stod på glänt.
Så öppnades dörren långsamt och jag blev livrädd oså var
det dududu som öppnade dörren..du som glittrar.
Oså räddade du mej.
Drömmen slutade med att jag kom hem till dej från
att ha hälsat på barnen jag räddade.
Hem till dej och en liten flicka vid namn Vera.
Jag visste tydligen inte om det för
jag ville pussa massa på dej för hade saknat dej
men du blev sur för du ville visa mej Vera.
Sen vaknade jag.

Nu vill jag nosa i ditt hår.
[ Det luktar såpbubblor ]
och possa i din nacke.
Saknar dej. <3