nr 76

Stenras

Jag är trött.
Trött och rädd.
Jag vill kunna sova.
Inte så som jag gör nu.
Jag har ingen kontroll.
Jag vill vakna i tid.
Sova när man
ska och inte
på morgen som
jag gör just nu.
Jag tror att ledsenheten
börjar försvinna nu iaf.
Eller kanske inte försvinna
men gå över för stunden iaf.
Det var onödigt att säga
så det vet du nog efter
som du går med på
det där nuuu.
Jag är smårädd
och känner geupp känslor.
Älskling.
Orkar du hålla om mej
hårt hela natten?
Kanske mer än så.
Orkar du gå promenader om jag inte
kan sova?
Orkar du viska små fina ord
för att göra mej lugn?
Orkar du köpa pepparkakor mitt
i sommaren och sitta i snön och äta glass?
Blir det någonsin bra?
Jag TokÄlskar verkligen dej.
Så jag hoppas.
och tror för du är bäst.
Vi är starka tillsammans.
Eller hur?

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0