Paniiik

Robot prins?

Stirrar.
Vet varken ut eller in.
När jag mår såhär
ska jag svälja de där små vita.
Mina "räddare i nöden".
Men jag är inte taggad.
 Jag blir sur och slänger iväg saker.
För jag är rädd.
Ni försöker bara göra en robort av mej.
Ta bort mina känslor.
För det är ju allt räddaren i nöden
åstakommer.
Precis så som jag var rädd för.
Precis så som jag sa.
Så som jag inte ville skulle vara sant.
Förvirring och ensamhet.

Imon tänker jag gå till skolan.
Hur jag än mår.
För jag vill inte det här mer.
Det spelar ingen roll
om det är febersvettningar
eller ramlarunt i stjärnfall.
Jag ska gå imon.
Är det torsdag idag?