nr 112
övergiven
Skalbaggar i ögonen.
Vakna upp i panik.
Kålsvart och inte kunna andas.
Illamående av minsta rörelse.
Sen
det närmaste..
så långt bort.
Hur ska det sluta?
Rätt o fel?
Jag får ju aldrig veta.
Gråter ögonen ur mig.
Jag är så vilsen
och ignen att prata med.
För den jag skulle pratat med..
Jag ska försöka låta bli.
Skalbaggar i ögonen.
Vakna upp i panik.
Kålsvart och inte kunna andas.
Illamående av minsta rörelse.
Sen
det närmaste..
så långt bort.
Hur ska det sluta?
Rätt o fel?
Jag får ju aldrig veta.
Gråter ögonen ur mig.
Jag är så vilsen
och ignen att prata med.
För den jag skulle pratat med..
Jag ska försöka låta bli.
Kommentarer
Postat av: ln
Du får gärna prata med mig :)
Krya på dig-kram!
Postat av: ♥ Tjelsi - så kan det gå när inte haspen är på ♥
Fina fina du, jag vill bara ge dig en stor kram, och en nygräddad kanelbulle...
får jag adda dig på msn?
<3
Trackback
