nr 122

Som en döende svan

Jag blundar för jag har redan
känt hur paniiiken börjar bryta ut.
Ångesten har klippat sig fast
där under revbenen
och glitter rullar sakta ner
för kinderna.
Mummel, mummel, rött, kletigt, mummel, mummel.

Jag önskar du var här
som den trygghetsnarkoman jag är.
I dina armar är jag fri och
onåbar för de där.

oAo!


Kommentarer
Postat av: ♥ Tjelsi - så kan det gå när inte haspen är på ♥

Är det okej om jag länkar din blogg? För jag gört nu

2010-08-02 @ 23:12:32
URL: http://tjelsi.com

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0